Socialt protokoll i EUs fördrag
Rapporten handlar om hur Europeiska unionens sociala dimension kan stärkas
genom införandet av ett socialt protokoll i EUs fördrag. Arbetsgruppen föreslår
ett förhållningssätt för arbetarrörelsen vid fördragsändringar inom
EU-samarbetet.
Den sociala dimensionen inom EU har en alltför svag ställning.
Problemområden identifieras:
- Obalansen mellan skyddet för grundläggande
fackliga fri- och rättigheter (och kollektivavtalens ställning) och den fria
rörligheten,
- Slagsidan mot marknadsskapande på
bekostnad av sociala hänsyn samt risken för social dumpning
- Krispolitikens destruktiva verkan på
socialt skydd och arbetsmarknadens funktionssätt (inklusive arbetsrätt och
kollektivavtal).
För ett socialt Europa finns även på engelska med titeln For a Social
Europe.
Arbetsgruppens förslag
Arbetsgruppen vill genom denna rapport betona det övergripande målet med ett
EU som i större utsträckning än i dag lever upp till att vara en social union,
där både tillväxt och jämlikhet främjas. Arbetsgruppen föreslår att
Socialdemokraternas partistyrelse och LOs styrelse antar följande grundsyn vad
avser metoder och strategier för att åstadkomma en förändrad balans mellan EUs
sociala och ekonomiska dimensioner:
- Att vid full fördragsförändring ställa ett
tydligt krav på införandet av ett socialt protokoll. Socialdemokraterna bör
alltså ställa krav på ett protokoll redan vid förhandlingarna i det europeiska
konventet och den efterföljande regeringskonferensen, samt i Riksdagen villkora
en fördragsförändring med ett socialt protokoll.
- Att vid partiell fördragsändring
(förenklat ändringsförfarande), med en mycket begränsad förändring av
fördragen, som enbart syftar till att möjliggöra för euroländerna att hantera
en akut eller framtida kris inte ställa villkor på införandet av ett socialt
protokoll. Däremot bör övriga partiella förändringar prövas från fall till fall
beroende på omfattningen av den partiella reformen samt graden av "koppling"
till de frågor som ett socialt protokoll avser lösa. Om ändringen är
tillräckligt omfattande bör dock Socialdemokraterna villkora ratificeringen på
samma sätt som vid en full fördragsförändring.
- Att vid ratificering av anslutningsfördrag
för nya medlemmar till EU inte villkora med införandet av ett socialt
protokoll. För de fall där förslag om att samtidigt genomföra ytterligare
ändringar i fördragen förekommer bör dock frågan om socialt protokoll lyftas
till diskussion.
- Att ta initiativ i Europeiska rådet till
ett beslut om rättsliga garantier för grundläggande fackliga fri och
rättigheter samt att bestämmelser i beslutet ska ingå i ett (socialt) protokoll
som fogas till fördraget vid nästa revision.
- Att i fråga om europeisk integration
tydligt verka för att den inre marknadens gränser förtydligas samtidigt som de
gemensamma sociala ambitionerna lyfts fram. Svenska politiska partier måste
tillsammans med arbetsmarknadens parter finna en gemensam strategi för att
värna ett nationellt handlingsutrymme inom ramen för unionsrättens
förpliktelser.
- Att inte medverka till att krispolitiken i
Europa medför menliga effekter på socialt skydd, socialförsäkringssystem,
arbetsrättsliga standarder eller fackliga rättigheter.
- Att inleda en diskussion om att fastställa
vad som är minsta acceptabla nivåer för socialt skydd inom EU. Mot bakgrund av
medlemsstaternas olikhet i termer av levnadsstandard och typ av välfärdsmodell
bör det finnas ett utrymme för flexibilitet. Medlemsstaterna ska kunna införa
striktare och för arbetstagarna mer förmånliga regler nationellt. Syftet bör
vara att undvika konkurrens mellan medlemsstater med hjälp av låga sociala
ambitioner.
- Att vid utfrågningarna av kandidaten till
EU-kommissionsordförande och kandidaterna till kommissionsledamöter ställa krav
på att dessa verkar för ett socialt protokoll.
- Att intensifiera arbetet med att skapa
strategiskt nödvändiga allianser med aktörer i andra medlemsstater i syfte att
förverkliga ett mer socialt EU samt ett socialt protokoll.
Rapporten För ett socialt
Europa (pdf)